Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) är ett förbisett område. Det är viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där elva artiklar bearbetades och analyserades utifrån problemområdet. Resultat och Konklusion: När patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förändrades det dagliga livet för dem.

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar.

En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa särskilda omständigheter kan ge upphov till mycket tankar och känslor hos omvårdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård. En litteraturstudie genomfördes.

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.

Personer med alkohol- och/eller drogproblem är en patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i dagligt arbete. Syftet med denna litteratur-studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personer som har drog- och/eller alkoholproblem. Innehållsanalys med manifest ansats genomfördes av 22 internationellt publicerade veten-skapliga artiklar och resulterade i fyra kategorier: Viktigt, men svårt och känsligt att bedöma förekomst av drog- och/eller alkoholproblem Vilja förstå en person i sin livssituation, Brist på kunskap och utbild-ning och Negativa attityder försvårar. Resultatet visade att sjukskö-terskor i allmänhet hade negativa attityder mot droganvändare, vilket ofta relaterades till kunskapsbrist, sämre omvårdnad, bemötande och behandling..

Bakgrund: Sjuksköterskestudenten och sjuksköterskan möter människor i kris eller oro, människor som får allvariga besked om till exempel HIV/Aids. Dessa möten kräver flexibilitet, förmåga till empati och kommunikation av sjuksköterskan. Omvårdnaden innefattar de fysiska, psykiska, kulturella, andliga och sociala behoven hos patienten. Genom att tillgodose dessa behov arbetar sjuksköterskor för att ge bästa tänkbara livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder vid mötet och i omvårdnad av patienter med HIV/Aids.

Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar.

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer är därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fått diagnosen cancer upplever stora existentiella förändringar, osäkerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers modell.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och Negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och Negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De Negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna..

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer är därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fått diagnosen cancer upplever stora existentiella förändringar, osäkerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers modell.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och Negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder.

Föreliggande studie syftade till att belysa vilka negativa reaktioner en organisationsförändring kan orsaka. För att undersöka hur detta upplevdes intervjuades fem personalansvariga. De personalansvariga intervjuades enskilt i en semistrukturerad intervju. En deduktiv kvalitativ ansats valdes i kombination med en teoristyrd tematisk analys. De negativa reaktioner som förelåg var oro i form av anställningsotrygghet.

SammanfattningBakgrund: I Sverige utexamineras årligen drygt 4000 nya sjuksköterskor från en utbildning som kombinerar yrkesexamen och akademisk examen. Den första tiden i yrket kan upplevas påfrestande och stressig. Det är under denna tid som stöd är av stor vikt. Sjuksköterskans kliniska utövande och ansvars-område, omvårdnad, beskrivs som ett vitt begrepp med många dimensioner.Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under det första året inom somatisk vård.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Patricia Benners modell har använts som teoretisk utgångspunkt.Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha både positiva och Negativa upplevelser av omvårdnad under deras första år.

Transpersoner är en del av HBTQ-rörelser som ofta har mötts av diskriminering och marginaliserig. Fram till år 2009 omfattades fortfarande inte könsidentitet och könsöverskridande identiteter av diskrimineringslagen i Sverige. Som sjuksköterska ska man vårda holistiskt och se hela människan med förståelse för alla sorters minoriteter även könsöverskridande och sexuella. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva transpersoners och vårdpersonals upplevelse av vårdmötet. Utifrån 15 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ ansats kom 5 kategorier fram: upplevelser av fokus på könsidentitet och sexuell läggning, upplevelser av sårbarhet i vårdmötet, upplevelser bristen på kunskap om transsexualitet, upplevelser av negativa attityder.

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.